Artificiell intelligens uppfattas ofta som en rent teknisk fråga. Den har dock en stor betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter. I en ny artikel i ett temanummer om demokrati i Socialmedicinsk tidskrift undersöker Niklas Hill och Charlotte Ovesson på Institutet för demokratiutveckling hur statliga myndigheter i Sverige förhåller sig till AI i relation till demokratiska värden samt hur civilsamhället ser på sin roll i AI-utvecklingen.
Studien visar att myndigheter främst betraktar AI som en teknisk lösning med fokus på effektivitet och användarupplevelse, snarare än som en fråga om rättigheter, jämlikhet eller delaktighet. Civilsamhället kopplar däremot tydligt AI till demokratiska principer, men upplever att de sällan bjuds in som medskapare i utvecklingen. De intervjuade civilsamhällesrepresentanterna för också fram att AI inte bör betraktas som en separat och isolerad fråga, utan som en del av civilsamhällets demokratiarbete i stort.
– Hur kan vi få mer demokrati av AI, inte mindre? undrar en deltagare.
Studien pekar på behovet av att stärka civilsamhällets roll i AI-relaterade beslutsprocesser för att säkerställa en demokratisk förankring av teknikutvecklingen.
